Igår skulle jag och Ebba ha varit på utställning i Norrköping, men på vägen dit (ungefär halvvägs) så fick jag punktering på ett bakdäck och resan tog ett snabbt slut.
Jag hoppas innerligt att detta inte var sista chansen att ställa ut henne, men vi blir väl aldrig redo för den där sista gången förstås, vi hade gärna fortsatt i evighet med det vi älskar att göra tillsammans, jag och Ebba, nämligen vänstervarva.
Jag var med andra ord ganska uppgiven, men passade på att ta lite fina foton av min älskade följeslagare istället. Hennes grånande kinder och lite dimmiga ögon talar sitt tydliga språk, och jag tar varje dag med henne inte förgiven utan försöker att vara tacksam (och inte tänka för mycket på vad som komma skall en dag).
Men, vi tar nya tag, kanske blir det någon mer utställning om hon är i fortsatt fin form för det, annars får vi hitta på något annat roligt att njuta tillsammans av tills tiden är inne. Det kanske tar några månader, men jag hoppas innerligt att det dröjer några år till innan det är dags för ett farväl :)
Nog med deppigt inlägg, här är lite bilder på min vackra 13,5 åring!
 |
| Ebba (Snöflinga) 13,5 år gammal |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar