Välkommen M-kullen!

Påväg hem från Göteborg.

Skönt att vara hemma med de små!

Lång dag idag (och igår)

Elsie började valpa igår, krystvärkarna kom och gick men ingen valp kom. Jag gick in och kände efter och kunde bara känna en liten hal svans längst uppe vid bäckenkanten. Jag försökte därför att lirka fram bakbenen så att valpen får en mer kilformad bakdel, men lyckades tyvärr inte.

Många tips och trix testades, men när klockan tickade på och det ena djursjukhuset efter det andra hann stänga sitt intag, så fick jag ringa till det ”närmaste” som var öppet efter kl. 22.00, vilket var Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg. Sagt och gjort, packa ihop alla tänkbara grejer, fika till husse/matte och trava runt Elsie en sista gång innan vi satte oss i bilen de 25 milen det innebär att åka till Göteborg.

Krystvärkarna upphörde, vilket jag tyckte var bra eftersom Elsie fick vila i både kropp och knopp.

Halvvägs, ungefär i Jönköping, började krystvärkarna komma igen så smått och intensifierades i takt med att vi närmade oss Göteborg. När vi körde genom centrala Göteborg så upptäckte jag att bakänden på valpen faktiskt nu äntligen hade ”trillat” över bäckenkanten och faktiskt hade rört på sig (något det inte hade gjort sedan värkarbetet startade flera timmar tidigare.

Väl inne på undersökningsrummet som vi fick gå in i direkt att vi klev ur bilen, föddes då valp 1 efter några krystvärkar. Valpen levde och var pigg! Puh!

Jag valde därför att avvakta några åtgärder, men vi stannade kvar på djursjukhuset så att resten av förloppet fortskred som det skulle och inga fler komplikationer tillstötte.

Elsie skötte allt med bravur och fick lite hjälp av matte i slutet av krystarbetet med valp nr 4, då började hon bli trött och den var lit större än de andra.

Men, första halvtimmen inne på Blå Stjärnan föddes tre små tikvalpar. Och en liten vilopaus på 1,5 h senare två hanvalpar. Första valpen kom vid 01.07 och sista vid 03.13

Vi var hemma igen vid 09. Så nu börjar sömnbristen ta ut sin rätt efter två nätter med väldigt lite eller nästan ingen sömn

Med andra ord, så gick allt bra och jag är obeskrivligt tacksam för att vi slapp kejsarsnitt (man hinner tänka en del på 2,5 timme i bil vill jag lova…) och att alla valparna är vid liv trots en något utdragen start på valpningen.

Stolt matte över min fantastiska hund som inte gav upp, Elsie är en stolt mamma till sina fem små diamanter

Nu njuter vi av fem perfekta små och en fantastisk mamma Mer bilder kommer och jag hör av mig till er som lämnat intresse inom en vecka

Tik 1, lång svans

Tik 2, lång svans

Tik 3, stubbsvans

Hane 1, kort svans

Hane 2, stubbsvans